Hösten är här.

Bor man mitt i naturen så blir årstiderna väldigt påtagliga. Hösten är en fantastisk tid. Lagom temperatur så man kan jobba ute. Undervegetationen ger med sig så att man ser vad som finns på marken.
Baksidan som jag känner den är anspänningen inför vintern. Det ska finnas ved, djurfoder, vinterdäck, snöskottningsredskap och en massa annat som måste fungera. Gliporna runt fönstren måste tätas och man måste fundera om något behöver åtgärdas så inte vattnet fryser.
Belysningen är en privatsak så här ute på landet.
Rätt nivå på belysningen som får bli en avvägning baserad på elpris, trivsel och risken för tjyvbesök. I år har jag minskat lite. Bytt 125W kvicksilverlampor mot 20W lågenergi och ändrat så en del lampor styrs av rörelsedetektorer. Några lampor har jag tagit bort.

Äntligen försvinner grannens skrotbilar.

Jag har funderat över hur mycket olja dom där bilarna läcker ner i grundvattnet och vidare in i min brunn. Eftersom personkemin mellan mig och grannen inte riktigt stämmer till 100% så har det inte varit läge att ta upp frågan.
Men idag dök den räddande ängeln upp i form av Häggs Bildemontering.
Det har väl blivit trångt på gården när jag tagit tillbaka en del av min tomt. Nu när bilarna är borta får vi se hur det blir med kampen om markplätten som bilarna stod på. En del av den anser jag vara min tomt.
Jag har under flera år flyttat fram positionerna lite i taget för att slippa bråk när lördagsgroggen gjort sin verkan. Eller för den delen handgripligheter som jag hört förekommit förut kring andra småkonflikter här i området.
Sommarstugetomter brukar expandera över åren och det tar nog lika lång tid att få tillbaka den marken. Lantmäteriet borde ha förutspått detta en gång i tiden och inte gjort tomter på bara 1000-1500 m2. Många tycker det är för lite för alla behov och börjar flytta ut sina verksamheter.
Från min barndom minns jag en man som flyttade en stenmur på något mystiskt vis. Han måste ha gjort det på nätterna. Till slut började grannen mäta och då var muren flyttad flera meter under en 10-årsperiod. Vilket är ganska mycket på en liten sommarstugetomt.

Fårklippning

Fårklippning är kanske inte det roligaste jag vet men det går bättre för varje får. Just den här tackan blev jag riktigt nöjd med. Jag fick bort i stort sett all päls med klippmaskinen utan en enda skada.
I början blev det lite hudklipp då och då. Jag hade alltid sprayflaskan med flytande plåster i fickan.
Baggar kan dock bli lite griniga när man är uppe på huvudet och grejar.

Skägglav in på knuten.

Man blir lätt hemmablind och ser liksom inte det fantastiska man har runt omkring sig. Jag och hunden var ute och gick och då vaknade jag ur dvalan när en hackspett satt på ett träd intill vägen. Då kom jag ihåg att här finns det ju en hel del hackspettar.
I den här byn finns ingen som dammsuger skogen på döda träd så livsbetingelserna för hackspettar finns. I andra änden på byn förekommer en del städaktivitet. Det är några skogslösa som behöver ved och tycker att dom gör ett fantastiskt arbete när dom städar bort allt kvarglömt på hyggena. Stora fina lövträd som blivit kvar och för att inte tala om alla döda träd som skogsmaskinerna ratat.
I vägkanten ligger virkestravar med FSC-märke och på hygget går någon omkring med motorsågen och kapar ner alla naturvårdsträd.
Nu kommer jag istället ihåg vad några sommarstugegrannar sagt om att dom sover så bra här och att dom känner hur ren luften är.
Och överallt i skogen finns det rikligt med skägglav, även på små björkar. Bilden är tagen från en väg som går till några sommarstugor.

Bolens "avklädd" och undersökt.

Jag tog av kåpor och annat onödigt för att undersöka mekaniken. Hydrostaten är inte original eftersom hålet för frikopplingsspaken är uppskuret efteråt. Det är en Eaton 12 kan man se om man jämför bilder i handböcker.
På motorn hittar jag inga beteckningar och den är väl knappast i toppskick.
Troligen så kostar jag på en startmotor och brytarspetsar. Jag har även lekt med tanken på att snurra runt motorn på annat vis för att kunna prova den innan man lägger ner tid och pengar.
Jag ska kolla fyndlagren och se om någon annan startmotor skulle kunna funka åtminstone provisoriskt.
Nedan så ser man motorn med alla kåpor borttagna och förstörelsen där startmotorn ska sitta. Ramen är uppskuren och startmotorns fäste avskuret.

Radonavskiljaren Radonett krånglar.

Jag har hade flera problem och åtminstone det ena är löst för stunden.
Först så verkar backventilen till brunnspumpen läcka. Har den inte gått på en stund så kommer inte vattnet direkt utan det kommer en massa luft en lång stund. Brunnen är troligen 60 m djup.
Backventilen sitter inne i huset för den i pumpen om det funnits någon har väl gått sönder tidigare.
När inte vattnet kommer tillräckligt snabbt verkar nåt skydd i Radonetten gripa in och stänga av hela systemet.
När jag tömt ut allt vatten och rengjort båda burkarna var det dags för provkörning. Den gick inte så bra för pumpen i radonmaskinen gick aldrig igång utan vatten började rinna i bräddavloppet.
Ut med vattnet för att undersöka hur nivåbrytarna fungerade. Jag hittade dom till slut bakom UV-röret och bakom en fastsvetsad plåt inne i vattentanken. Att byta dom verkade inte helt lätt men knappast omöjligt.
Jag byggde om en tumstock med ett jack i änden och tog bort "avgasröret", det närmast kameran. Det är där som radon och metangas kommer ut. Där kan man inspektera brytarna. Jag började med att fylla vatten och mäta på givarna. Den nedre slöts aldrig fast vattnet var över givaren. Jag kunde inte se om flottören rörde sig. Vattnet är lite grått. Vi har nog mycket lera i backen här.
Ut med vattnet och prova med mitt specialverktyg. Efter några försök fick jag den att sluta kretsen.
Nu fyllde jag först tanken till hälften och mätte att givaren gav utslag, ok.
På med Radonetten och titta på PLC:ns indikatordioder. IN 2 som är nedre var släckt och IN 1 (övre) släcktes snällt och fint när vattnet var uppe vid övre nivån. Då startade pumpen och började fylla hydroforen.
Allt funkade igen men givarna känns inte helt ok. Nu har den gått 2-3 gånger utan problem. Jag ska börja med att skaffa en ny backventil. Sedan tänkte jag prova att skölja ur det lilla facket där flottörerna sitter. Jag kan ju tänka mig att det är någon sorts smuts i gångjärnet.

Det är nog en Bolens Husky 1886.

Efter idoga efterforskningar verkar det stämma bäst med modell 1886 som har en Kohler K482. Motorerna 482, 532 och 582 är identiska förutom cylindervolym och effekt. 482 har 18 Hk. Själva traktorerna är också lika och ingår i Large frame familjen. Den stora skillnaden är väl åldern då. 1886 tillverkades 1971-72.
Jag får nog försöka hitta var typskylten sitter och se om det går att får bort lite av den fula grå färgen.

Bolens HT23, ännu ett renoveringsobjekt.

Jag skaffade den här idag. Om jag får till den kommer den att vara perfekt för mig.
23 Hk 2 cylindrig Kohler, 150 cm klippbredd, hydrostat, hydraulisk lyft av klippdäcket. Och så är det kraft- och hydrauluttag fram.
Någon med eld i baken har försökt få igång den här. Luftrenaren, brytarspetsarna, startmotorn och en del annat är bortplockat. För att få bort startmotorn verkar det som om man behöver lyfta på motorn. I det här fallet har man gått lös på både motor och chassie med en kapmaskin.
Det blir väl lite svetsjobb om man lyckas få till motorn.
Alla bortplockade delar var dessutom försvunna.
Det hela kanske slutar med att jag får skaffa en annan motor. Jag har i alla fall hittat alla servicemanualer som PDF-filer på Internet. Och åtminstone i USA är reservdelarna billiga.

Gräsklipparaffärer.

Jag hittade en gammal Bolens gräsklippartraktor hemma hos en av grannarna. Efter lite förhandling fick dom en plastbåt och så skulle jag fixa deras Stiga Villa med slirande rem och en grästrimmer.
Traktorn såg verkligen spännande ut med tvåcylindrig jättemotor. Jag ska upp med tuppen i morgon och hämta den för närmare undersökning.
Den såg väl ut som den skulle ha gått i nå'n bostadsrättsförening på 70 eller 80-talet. Rejäla doningar kan man säga.
På köpet fick jag en helt ospännande sönderrostad Stiga standardklippare.

Handgrävning av diken.

Det här är min utnötningsmetod för att få till diken och sänka grundvattnet till åtminstone några decimeter under markytan. Här har jag nog fått ner vattnet 2-3 decimeter under den tidigare nivån. Det här diket var svårt igenslammat. När marken blir lite stabilare kan jag ta hjälp av traktorn. Tyvärr hade jag ingen tid att köra traktor under torrperioden som nyss varit. Nu efter de kraftiga regnen är det på nytt vattenpölar på ytan.
Observera spadarna som alltid står beredda. Det är också en del i strategin. Att man gräver lite varje gång man går förbi.

Åskskydd och antenner.

Jag har numera ingen fast telefon som är en riktig åskmagnet. Man får typiskt överspänningsskador där el och telefon möts. T.ex. trådlösa telefoner och telefonmodem till datorn. Sedan jag fick bort telefonledningen har inget skadats av åska. Detta trots att jag under de senaste åskvädren haft 5 datorer, tv, digital-tv-box, dvd, radio och en massa annat igång samtidigt som åskan passerat.
Min antennanläggning ser för gräslig ut men det kanske är själva gräskontakten som är hemligheten bakom frånvaron av skador.
Antennerna är högsta punkten på gården förutom några träd. Men det ganska kraftiga röret står förankrat i marken. Någon har dessutom knackat ner ett gammalt järnspett ganska djupt ner i marken som röret är trätt utanpå.

Dikesgrävning med olämplig maskin.

Som vanligt dök det upp ett tillfälle att påbörja ännu ett nytt projekt. Det började med att jag körde ner några lass fyllnadsmassor till ett låglänt område nedanför stallet. Det blev riktigt bra när jag mekat på en stund med att utjämna massorna med min snöskopa.
Då kom jag på att jag skulle prova att gräva ur lite jox som fanns nere i diket intill. Fyllnadsmassorna hade gjort det lite säkrare att köra fram till dikeskanten och sticka ner skopan och få med sig sig materialet upp. Börjar man att gräva i ett dike så finns liksom ingen återvändo.
Det finns en mängd nackdelar med att gräva ur diken med min gamla baklastare. Entreprenaddäck t.ex. biter inte så bra i blöt jord och lera. Man måste även köra ända fram till dikeskanten för att nå ner med skopan. Risken är hela tiden överhängande att framhjulen trillar ner. Särskilt som ena sidan bromsar inte fungerar.
Å andra sidan kan jag inte gräva så mycket djupare för då kan det bli frågan om otillåten miljöverksamhet. Jag kommer ner till leran och lite till och där kan man ju anta att dikets botten befann sig någon gång på 1600-talet när just den här åkern anlades på en myr. Allt enligt en gammal karta jag hittat på Lantmäteriet.
Sedan kom det en störtskur och fixade en middagspaus åt mig.

Mattjuvar i farten.

Två envisa gäster vid matbordet. Just på denna bild är hönan långt borta men för det mesta är dom under och på bordet hela tiden båda två.
Det är irriterande och charmigt på samma gång. Jag försöker förklara för sonen att man nog inte ska klappa djuren samtidigt som man äter. Att det kan vara olämpliga saker i pälsen och i deras munnar. Så det blir min uppgift att jaga iväg dom hela tiden. Och än har jag inte märkt av någon bismak på maten.

Lite onödigt var det ju.

När jag bytte kamremmen förra gången bytte jag inte vattenpump. Så nu har jag farit omkring ett tag och trott att den ska skära eller nå't lika hemskt och kamremmen flyga all världens väg tillsammans med metallsalladen som skulle uppstå i topplocket. På Transportern var ju inte vattenpumpen särskilt fräsch i lager och tätning.
Ny kamrem med spännrulle och en vattenpump införskaffades. Det tog ju några timmar att byta. Vattenpumpslagret var ganska glappt.
Flera timmar efter jag var klar så inser jag ju att vattenpumpen INTE drivs av kamremmen utan av den andra remmen. Ridå!
Okej, den gamla remmen hade ju gjort 50% av sitt liv men lite onödigt var det ju ändå.
Har jag gjort något typ 0,5 ggr tidigare far tankarna iväg. Då slutar jag tänka aktivt på det som pågår framför ögonen. Jag funderade nog på ett upplägg med Tor och Privoxy på en egen server. Och frågan var om den skulle kunna vara filserver med krypterade volymer samtidigt.
Nu har jag testat lite och det går att spela upp en .mp3-fil från en och samma server. Det går så pass fort att ta fram en fil på några MB. Filmer kanske går lite tyngre.
På Blocket fanns en riktig server, hyfast modern för lagom peng. Tyvärr drar den väl på tok för mycket ström. Min gamla 1 GHz drar 46 Watt med en hårddisk. Då är allt som inte behövs borttaget eller avstängt.
Den behövs verkligen för att mitt glesbygdsbredband (NMT/ICE via 450 MHz) ska fungera bra. Den är webbcache och DNS-cache.
Anonymitetsgrejorna är mest som en sympatiåtgärd. Jag gör inget på Internet som jag behöver skämmas förutom att ladda hem musik då. Musiken ska jag gömma med krypto förutom att servern är väl dold med trådlöst nätverkskort. Och för säkerhets skull är det trådlösa nätverket helt öppet så att vem som helst kan använda min IP-adress och ladda hem olagliga saker. \o/ Lite paranoja har man ju allt:)
Men grannarna har inte börjat stråla mig ännu....

Räddad från gräsklippardöden.

Lite tyngre gräsklippning än vanligt, även för att vara hos mig. Min gamla moddade Klippo funkar även på denna typ av växtlighet. Jag har tidigare kört detta med en Berti slagklippare med enkilos gjutjärnsslagor monterade på en rejäl järnrulle. Grodorna och paddorna var mitt dåliga samvete då. Traktorn vägde 5 ton och slagklipparen säkert 500kg. Man kan nog utgå från att alla djur som inte hann undan blev mos.
Lite ologiskt att skapa dammar för grodynglen och sedan platta till dom när dom vuxit upp och tagit sig upp på land.
Nu har jag ingen slagklippare längre utan får ta Klippon som väger kanske 25-30 kg. Den allvarligaste paddincidenten jag hittills varit med om var när en padda hamnade under fotsulan då jag klippte barfota. Den hoppade raskt vidare så den klarade sig nog.
På ena sidan har jag en granne som går bet på gräset när det blivit 10 cm. På andra sidan finns han som kör med klipphöjden 3 cm. Han kan omöjligt förstå hur jag kan klippa med min maskin runt barnens sandlåda där det är massor av pinnar och stenar. Han provade en gång och gräsklipparen lät som en stenkross. Jag tror inte dom funderat över klipphöjd överhuvudtaget.
Mina klippare brukar jag ibland för bygga om för att få upp klipphöjden. Och så får man ta bort skydden annars kör det fast direkt. Lite sprut får man räkna med så runt sandlådan kan man ju klippa när inte barnen är där.

Klippo 3,5 hk vs Massey Ferguson 100 hk

Jag höll på en och en halv timme för att klippa det här. Som gräsmatta betraktat är den jättstor. Som den lilla del av en beteshage den egentligen är är den pytteliten. Jag brukar gå om kring och räkna på jämförelser. Man skalar upp det hela. Jag har en arbetsbredd på 0,5 meter och kör kanske i 5 km/h i 1,5 h för enkelhetens skull. Om jag då jämför med en arbetsbredd på 5 meter och 10 km/h blir det 20 ggr. Den här gräsytan är kanske 5000 m3 då motsvarar det 10 ha eller 6,7 ha/h. Så där kan man roa sig i brist på annan sysselsättning. Jag tror det gick åt ungefär en liter alkylatbensin. Jag måste försöka kolla upp vad min MF699 som drar en 5 meters betesputs drar per timme så jag kan jämföra.

Lite svampar på en björk.

Sån't här tycker jag är kul att se när man är ute och vandrar i skogen. Skogen i bakgrunden är ju ganska torftig men det är självvalt. Jag valde efter mycken vånda att göra en parkskog där. Grannarna gör ju det i alla sina skogar men då kallas det produktionsskog. Att man bottenröjer alltså, tar bort alla småträd mellan dom stora. Men det är fint att gå omkring där med hundarna och så ser man sjön mellan träden. Nästa projekt där nere är nog att röja upp strandängarna. Så att sly och småträd ersätts med gräs och någon buske kanske. Jag ska läsa på hur det ska göras och så blir det väl tid till hösten kanske att dona med det där. Så att det är klart tills fåglarna kommer till våren igen.

Volvo LM 422 baklastare 1966-1970

Min kära baklastare, den minsta modellen Volvo tillverkade i bara 614 ex.
Fakta.
Den är otroligt användbar men roligast att skotta snö med. Då märks inte heller glappet i lastaren så mycket. Den 3-cylindriska Perkinsmotorn är bränslesnål och tyst. Vändradien är liten och om man jämför med en likvärdig jordbrukstraktor är det lyxigt med fram/back-låda. Överhuvudtaget är en jordbrukstraktor med lastare ganska trist att köra i jämförelse med en baklastare. Det känns som om skopan sitter långt fram i fjärran och lever sitt eget liv. Ska dom klara av lite vikt blir både traktor och lastare stora och dyrbara pjäser.
Den stora och nog den enda riktiga nackdelen är att man kör fast lite här och där. Och dragkraften i uppförsbacke är usel. Alla arbeten som kräver lite tryck på skopan utföres lämpligen i utförsbacke. Jag vet inte hur många gånger jag varit ute på åkrarna och i skogen med min fyrhjulsdrivna jordbrukare och dragit upp 422:an.
Sorgligt nog har någon stulit dörren och motorhuvarna som är unika för den här modellen och var i bra skick. Men kylningen blir bättre av både förare och motor om det nu är någon tröst.

Internet, bredband och landsbygden.

Jag har förmånen att bo på landet och då pratar vi delar av landet som aldrig någonsin kommer att få några nya kablar. ADSL är inte att tänka på och att det finns fast telefon fortfarande är väl att betrakta som lyx. Själv har jag övergivit det fasta telefonabonnemanget ända sedan jag skaffade trådlöst Internet. Här kan man inte heller använda det som kallas 3G (UMTS) från någon operatör. Inte ens GSM Edge utan bara "vanlig" GPRS funkar här.
Hur någon som jag som hållit på med radio i över 30 år kan bosätta sig i en sån radioskugga kan man ju fundera över. Förmånen jag har är att det jag är allra bäst på är just radio och datakom. Inte att köra traktor eller klippa får.
Det fantastiska som hände var att ett bolag, Nordisk mobiltelefon (ICE.net) fick för sig att bygga upp ett datanät i Sverige som baserades på dom gamla NMT450-frekvenserna (EVDO) och därmed tar sig fram nästan överallt. Dämpningen ökar markant (kvadratiskt) med högre frekvens.
Jag skaffade mitt modem samma vecka tjänsten släpptes kommersiellt i februari 2007. Det var en otrolig upplevelse. Ingen fartupplevelse men att få fast uppkoppling!
Tyvärr måste jag köpa ett nytt modem för när man byggde om nätet till så kallad turbo-3G blev uppströmshastighet och delay i mitt gamla Rev.0-modem (kallat D-20) ordentligt försämrat. För närvarande kallar man Huaweimodemen D-35 och Rev-A. Det måste man se upp med. Särskilt distansarbete blir svårt med hög uppströmsdelay när musrörelser och tangenttryckningar fördröjs.
Svårt det här men tur för mig att jag jobbat i branschen så länge. Otur för andra som får försöka tränga igenom 3G-djungeln efter bästa förmåga.

Midsommarslåttern

Jag passade på att lufta grållen lite på midsommaraftonen innan sommarstugegrannarna hade hunnit sätta sig till ro med sillen och snapsen.
Ljudet är ju diskret men dom tänkte slå sig ner alldeles intill just den äng jag tänkte klippa.
Jag blev så sugen att prova slåtterbalken och se vad som skulle behöva lagas eller justeras.
Slåtterbalken funkade rätt bra när jag justerat in lutningen med toppstången. Den tar till och med fleråriga tuvor. Men det klippta kan fastna framför och snabbt slutar den klippa. Då får man stanna alltihop och rensa bort för hand. Ibland räcker det att backa en bit och lyfta lite på balken. Det största problemet är att grållens trepunktslyft inte håller inställd höjd. Just det problemet finns omnämnt i verkstadshandboken som ett konstruktionsfel på äldre modeller. Reglerventilen kärvar fast. På dom som tillverkades alldeles efter denna grålle var ventilen omkontruerad så att den ska skaka loss av sig själv. Tyvärr finns det ingen mekanisk låsning heller som på Volvo T24:an. Volvon har ju känd för kass hydraulik så det är nödvändigt med låsning. Ferguson var väl lite kaxigare och skippade någon form av låsning.
Men om man betänker att båda traktorerna varit med i 54 år så inser man ju att lite ålderskrämpor får man tåla. Jag kanske tar den stora traktorn istället. Nackdelen är att det ser löjligt ut med en jättetraktor och en slåtterbalk på 170 cm. Jag tror inte bränsleförbrukningen på Perkinssexan i praktiken blir så mycket högre. Den kan ju gå på tomgång hela tiden. Och så är ju hytten och stolen oändligt mycket bekvämare.

Radhusbönder plöjer upp gräsmattan.

Nu har trottoarbonde fått en ny innebörd. I USA kommer det nya småskaliga odlare som odlar grönsaker och annat på tomten i villaområdena.
Och det är hela tomten och inte något litet grönsaksland i ett hörn. Man expanderar verksamheten allt eftersom på grannarnas tomter.
Jag kan ju tänka mig vilket gnäll det skulle kunna bli i ett vanligt svenskt välordnat villaområde där man knappt ens själv får avgöra hur långa strån det får vara i den nästan lagstadgade gräsmattan.
Det som man odlar säljer man i grannskapet och närodlat får plötsligt en ny betydelse.
Här sitter jag och trycker på i alla fall 5 ha duglig åkermark och odlar ingenting annat än ogräs. Jag får intala mig själv att det är bra för djurlivet.

Filmklipp från Wall Street Journal

Kan man köpa stövlar på Lidl för 79.90?

När man bor på en gård är gummistövlarna viktiga året om. Det är skit, lera, regn, snö och mockning i stallet. Jag har genom åren provat olika sorter men dom flesta håller bara nå't år nästan oavsett vad dom kostar. Riktiga kemkaliebeständiga stövlar avsedda för yrkesbruk med ståltåhätta och spiktrampskydd kan hålla flera år. Men förutom det höga priset så går dom inte att gå i och blir kalla för tårna och man ska inte tala om vad halkiga dom är på is. Och is finns det ju gott om nuförtiden.
Då hittade jag dom här på Lidl för 79.90. En man intill mumlade om att det var pvc ungefär som om dom skulle ha sålt knäckebröd med mögel på. Jag hade inga fördomar mot pvc i stövlar annat än att jag förstod att det är billigt att gjuta stövlar i pvc.
Jag har till och med ett par Chameaustövlar i nära 100% naturgummi. Dom är sköna och håller bra men dom kostade för över 10 år sedan 1300 kr eller så. Så jag vill inte använda dom i arbete. Dom sparar jag till utflykter i naturen.
Redan efter några dagar var jag extremt nöjd med mina Lidl-stövlar. Vilket grepp på halka! Jag har aldrig haft några sulor som ens kommer i närheten av detta grepp på is och packad snö. Och då hör till saken att jag handlat en hel del ute-skor genom åren i alla prisklasser. Jag köpte genast ett par till.
Nu har det gått två vintrar och det andra paret är fortfarande oanvända. Man kan känna lite fukt i ena foten om man står nere i vattenfyllda diken en längre stund. Det är det enda som har hänt. Kanske är pvc inte så bra för naturen om stövlarna skulle brinna upp och så kan det väl vara svårt att hitta pvc-stövelåtervinning. Men nog är detta bättre än att köpa t.ex. Tretorn för 4-500 som går sönder efter ett halvår.

Skogstyrelsens "råd" har man inte råd att inte följa.

Detta är avverkat 2001 och 4-5 år senare kommer ett råd om att plantera 1500 stora granplantor per hektar. Min son föddes 2003 så någon tid att fundera över plantor ett hygge på 0,5 hektar fanns liksom inte. Jag gillar ju inte granar så goda råd var dyra. Jag var ut och räknade självföryngrade plantor. Jag tyckte björk skulle duga på den här marken. Men till slut blev det kanske 600 plantor här i luckorna där självföryngringen varit gles , rakt ner bland gräs och andra växter. Dom allra flesta har klarat sig bra och nu är det väl tredje växtsäsongen och tillväxten börjar ta fart. Tyvärr tar älgarna allt utom granarna. Jag har tänkt prova med fårull på åtminstone tallplantorna som lär ska vara avskräckande och som jag har god tillgång till.

Lagar potthål i grusvägen.

Jag hade tänkt mig en tidig kväll men när jag ätit och tittat på Nilecity 105,6 en stund ryckte det i benen igen. Då blev det lagning av grusvägen istället. Jag har bara ett par skopor grus så det blev till att skyffla ut grus för hand och bara fylla igen hålen som uppstått efter tjällossningen. Myggen var besvärliga men jag tål stora mängder mygg utomhus men inne i sovrummet blir jag tokig på en enda. Jag gick där och drömde om ett lastbilslass 0-20 eller nå't. Men det blir nog inga pengar till det i år heller. Det här gruset har jag tagit bort utanför huset för att få fall bort från huset. Tidigare innevånare har nog grusat och grusat tills vägen lutade mot huset.

Grållen och slåtterbalken.

Jag tänkte ta hem slåtterbalken för lite smörjning men minnet är kort. Dragstången skulle jag ha lämnat hemma, det behövdes diverse verktyg och en sprint hade ramlat bort. Jag fick lämna slåttermaskinen och åka hem med oförättat värv. Blommorna ska väl ändå stå över midsommar och så är det väl fåglar som behöver det oslagna gräset. Jag har för mig att jag läst att man inte ska slå före juli för fåglarnas skull. Jag borde nog ta och kolla upp det där. Nu är ju trots allt risken att jag skulle få tid med nå'n slåtter före slutet av juli minimal. Grållen är som vanligt lite svårstartat när den stått. Jag tror kompressionen inte är vad den borde. Någon har byggt om den till 12 V och stoppat i ett rejält batteri så man brukar kunna hålla på med startförsöken ett bra tag. Nu ser jag det gamla kylskåpet till vänster i bild och kommer ihåg att det har stått några år nu och borde fraktas till någon vitvaruskrot. Det är ju så svårt att komma ihåg grovsophämtningstillfällena. Och så ska ju alla prylar anmälas i förväg. Förra gången jag ställde ut kylskåpet i god tid före hämtningen började folk att ställa dit allt möjligt. När jag skulle bli av med grannarnas gamla möblerna via bränning så brann det gamla huset upp. Jag är bränd om man så säger och kylskåpet får nog stå ett tag till.

Matjordsleverans med baklastare.

Utsikten från min dörrlösa baklastare. Tjyvjävlarna har varit framme. Jag har en uppfattning om vilka dom är så dom står på min svarta lista. Jag är en sån som man inte vill ha i motståndarlaget. Polisen brydde sig inte så det får man sköta själv. Tand för tand och öga för öga.
Det blev 10 lass idag. 8 kubik uppskattade jag högen till. Vilket väl stämmer hyfsat med skopans kapacitet. 1,4 i en rågad skopa. Den går inte att fylla till rågat mått. Dels orkar inte lastaren och så blir bakänden lite för lätt. Det är ju svårt att få in jorden i bakkant på skopan.

Min första traktor, Volvo T24 1955

På den tiden hette dom fortfarande bara Volvo utan BM. Bolinder Munktell var köpt av Volvo men inte förrän några år senare slogs modellserierna ihop och det blev Volvo BM.
Bilden är från 2003, en av dom vintrrar den drog hem stora mängder ved. Vilken känsla första gången man kunde köra hem ett lass ved med en egen traktor. Det var en barndomsdröm som gick i uppfyllelse. När jag var liten så minns jag att det som jag drömde då om var en Stiga Park gräsklippartraktor som jag provsatt åtskilliga gånger på Segervalds Motor. Senare fick jag köra gräsklippartraktor mer än nog. Jag lyckades klippa fram säkert en hektar gräsmatta på mina föräldrars gård. Sedan skulle alltihop klippas regelbundet. Nu minns jag också att det aldrig fanns varmvatten på morgonen utan det var till att elda i pannan om man ville duscha innan skolan. Och i den åldern ville man alltid det. Veden hade jag också huggit. Man blev ju van att jobba hårt, men om själva duschning hjälpte är ju tveksamt. Inte var det ju så att flickorna stod på kö precis och om det var så så märkte jag det inte. Åter till min T24. Nu är det några småfel på den som jag förmodligen inte kommer att ta tag i och fixa förrän någon gång efter pensioneringen.

SPECIFIKATION
Allmänna uppgifter.
Hjulbas ....................................................................1770 mm
Spårvidder, fram .....................................................1200 och 1370 mm
Spårvidder, fram (på särskild beställning).................1200, 1300, 1370, 1400
1470, 1500, 1570, 1600
1670 och 1770 mm
Spårvidder, bak .......................................................1200, 1300, 1400, 1500,
1600, 1700, 1800 och
1900 mm
Vändradie (vid 1200 mm spårvidd fram) ................3000 mm
Total längd .............................................................. 2595 mm
Total bredd .............................................................. 1670 mm
Total bredd (med belastningsvikter).......................... 1745 mm
Total höjd (vid kylare)...............................................1380 mm
Total höjd (vid ratt) ...................................................1640 mm
Total höjd (vid ljuddämpare).....................................1885 mm
Motor. T 24 T 25
Typbeteckning .........................................................CF 22 CB 22
Effekt vid 1700 varv/min. .......................................26 hk 29 hk
Effekt vid 2000 varv/min. .......................................28 hk 31 hk
Cylinderantal ...........................................................4 st. 4 st.
Slagvolym ...............................................................2,2 liter 2,2 liter
Kompressionsförhållande ........................................4,6 5,6
Motorns smörjsystem.
Oljetryck .................................................................2-3 kg/cm2
Oljerymd, inkl. smörjoljerenare ...............................c:a 6 lit.
Bränslesystem.
T 24
Bränsletank för fotogen, rymd .................................45 lit.
Bränsletank för bensin, rymd ..................................4 lit.
T 25
Huvudtank, rymd .....................................................45 lit.
Reservtank, rymd ....................................................4 lit.
Förgasare, typ ..........................................................Stigförgasare
Förgasare, fabrikat, och modell ...............................Zenith 161 XJ7
Hastighetsregulator .................................................Reglerbar från 500 till
2000 varv/min.
Kylsystem. T 24 T 25
Termostaten börjar öppna vid ..................................+ 80° C + 74° C
Termostaten fullt öppen vid ....................................+ 91° C + 85° C
Rymd .......................................................................ca. 11 liter ca. 11 liter
53
Ventilspel (varm motor).
Inloppsventil ...........................................................0,25 mm
Avgasventil .............................................................0,30 mm
Koppling.
Typ ..........................................................................Enkel torrlamell
Kopplingspedalens frigång ......................................c:a 50 mm
Växellåda.
Typ ..........................................................................5-växlad med back
Hastigheter:
1:a växeln ............................................................. 4,2 km/tim.
2:a växeln ............................................................ 5,3 km/tim.
3:e växeln ............................................................ 7,4 km/tim.
4:e växeln ............................................................14,5 km/tim.
5:e växeln ............................................................21,2 km/tim.
Backväxeln .......................................................... 4,2 km/tim.
Oljerymd .................................................................c:a 7 liter
Remskivexäxel.
Remhastighet .......................................................... 14 m/sek. vid 1700
motorvarv/min.
Remskivans diameter ..............................................220 mm
Remskivans bredd ...................................................160 mm
Remskivans varvtal .................................................1215 varv/min. vid
1700 motorvarv/min.
Effekt på remskivan: T 24 T 25
1700 motorvarv/min. ...........................................24 hk 27 hk
2000 motorvarv/min. ...........................................25,5 hk 28,5 hk
Kraftutag.
Axeldiam. ...............................................................1 3/8”, 6 splines
Varvtal ....................................................................540 varv/min. vid
1700 motorvarv/min.
Dragkrok.
Dragkrokseffekt, T 24 .............................................c:a 18 hk
Dragkrokseffekt, T 25 .............................................c:a 20,5 hkr
Framhjulsinställning.
Hjulskränkningen (mätt på däckens slitbanor) .........0-5 mm
Hjullutning ..............................................................3°
Spindeltappens lutning ............................................7°
54
Elektriskt system.
Spänning .................................................................6 volt
Motorns tändningsföljd ...........................................1-3-4-2
Tändningsinställning, T 24 ......................................42° f.ö.d.
Tändningsinställning, T 25) ....................................37° f.ö.d.
Tändstift T 24 ..........................................................Champion J11
Bosch W95T-1
AC47, Auto-Lite A-11
Lodge CN
el. motsvarande
Tändstift T 25 ..........................................................Bosch W-145 T1, AC 45
Com., Auto-Lite A-7,
Champion J8 el. motsv.
Tändstiftens elektrodavstånd ...................................0,6-0,7 mm
Avbrytarkontaktens gap ...........................................0,35-0,40 mm
Batteriets kapacitet ..................................................85 amp. tim.
Batterielektrolytens specifika vikt:
Fulladdat batteri ..................................................1,275-1,285
Batteriet skall omladdas vid ................................1,230
Glödlampor .............................................................Se sid. 29.
Ringutrustning.
Fram ........................................................................5,50”-16”
Bak ..........................................................................10”-28”
Ringtryck. Ringtryck
Utrustning: Fram Bak
Med standard utrustning ......................................1,5 kg/cm 1,0 kg/cm2 2
Med belastningsvikter .........................................1,5 kg/cm2 1,0 kg/cm2
Med belastningsvikter och 100 % vätskefyllning
i ringarna ............................................................1,6 kg/cm2 1,0 kg/cm2
Med belastningsvikter och 75 % (till ventilens
nivå) vätskefyllning i ringarna ............................1,6 kg/cm2 1,0 kg/cm2
Hydraulisk lyft.
Säkerhetsventilens öppningstryck ............................ c:a 90 kg/cm2
Oljemängd i systemet (kraftuttag monterat) ............c:a 6 liter
Oljemängd i systemet (kraftuttag ej monterat) .........c:a 5 liter
Verktygsutrustning.
Startvev, smörjspruta, hjulbultnyckel, hylsnyckel för tändstift, dragbult,
kulhammare, skiftnyckel Bahco nr 10, skiftnyckel Bahco nr 82,
kombinationstång och skruvmejsel.

Lilla betesputsen sliter ont.

Det var hög tid att klippa gräset och min gamla gräsklippare gjorde ett bra jobb. En Husqvarna 46 med Briggs & Stratton 3,5 hk med stänksmörjning.
Ingen drivning på hjulen och andra onödiga finesser. Vikten blir därmed bara 18 kg och det uppskttar jag långt mer än något annat. Nu har den gått hårt i över 5 år och motorn börjar bli sliten. Det är ju inga kvalitetsmaskiner dom där lågprisserierna från Briggs & Stratton. Oljebyten flera gånger per säsong har inte hjälpt. Å andra sidan vet man ju inte vilket skick motorn varit i om jag gjort som alla andra, aldrig bytt olja.

Baklastaren får tillbaka sin motvikt.

Jag skulle köra matjord till en sommar
stugegranne och kände att det behövdes mera vikt i bakänden. Jag tog bort vikten förra året för att jag tyckte bakhjulen grävde ner sig när det var mjukt. Ett spännband fäst i taket och så la jag vikten i skopan. Höjden hade jag mätt ut eftersom det gick otroligt trögt att hissa järnklumpen med spännbandet. Allt gick bra och jag kunde fylla nästan hela snöskopan med matjord utan att bakhjulen for upp i luften.

Älgarna äter upp min skog.

I min by är det nästan bara arrendejägare och enstaka granodlare. Dom vill så klart ha en stor älgstam och det är det verkligen. Att få upp asp, rönn, sälg och al är nästan omöjligt. Tall går inget vidare och dom gnager även på björk. För mig som granhatare är det inget vidare kul. Som tur är kan jag få upp lövskog i skogarna runt gården. Man får mycket biomassa, många fåglar och högre livskvalitet. Längst upp i skogen ser det för hemskt ut med korta avbetade pinnar och söndertrasade tallar. Det enda som växer är dom granar som grannens entreprenör planterade på min mark för några år sedan. Dom hade väl svårt att läsa kartan. Det är just dom granarna som räddat mig från skogstyrelsens vrede och viten. Jag har även motvilligt petat ner något tusental granplantor på det skifte som inte blev planterat av grannen.
Jag har av någon anledning aldrig gillat jägare som grupp och inte har det blivit bättre med åren. Men på landet är det känsligt med jakten så man får hålla låg profil.