Internet, bredband och landsbygden.

Jag har förmånen att bo på landet och då pratar vi delar av landet som aldrig någonsin kommer att få några nya kablar. ADSL är inte att tänka på och att det finns fast telefon fortfarande är väl att betrakta som lyx. Själv har jag övergivit det fasta telefonabonnemanget ända sedan jag skaffade trådlöst Internet. Här kan man inte heller använda det som kallas 3G (UMTS) från någon operatör. Inte ens GSM Edge utan bara "vanlig" GPRS funkar här.
Hur någon som jag som hållit på med radio i över 30 år kan bosätta sig i en sån radioskugga kan man ju fundera över. Förmånen jag har är att det jag är allra bäst på är just radio och datakom. Inte att köra traktor eller klippa får.
Det fantastiska som hände var att ett bolag, Nordisk mobiltelefon (ICE.net) fick för sig att bygga upp ett datanät i Sverige som baserades på dom gamla NMT450-frekvenserna (EVDO) och därmed tar sig fram nästan överallt. Dämpningen ökar markant (kvadratiskt) med högre frekvens.
Jag skaffade mitt modem samma vecka tjänsten släpptes kommersiellt i februari 2007. Det var en otrolig upplevelse. Ingen fartupplevelse men att få fast uppkoppling!
Tyvärr måste jag köpa ett nytt modem för när man byggde om nätet till så kallad turbo-3G blev uppströmshastighet och delay i mitt gamla Rev.0-modem (kallat D-20) ordentligt försämrat. För närvarande kallar man Huaweimodemen D-35 och Rev-A. Det måste man se upp med. Särskilt distansarbete blir svårt med hög uppströmsdelay när musrörelser och tangenttryckningar fördröjs.
Svårt det här men tur för mig att jag jobbat i branschen så länge. Otur för andra som får försöka tränga igenom 3G-djungeln efter bästa förmåga.