Lite på gränsen för den lilla motorsågen.

Min lilla Stihl MS-201 gör sig nog bäst i lite klenare bestånd.
På hemvägen såg jag min lilla björktickeodling. Jag är rädd om mina döda björkar och har därför ganska gott om den fina svampen.

Äldsta rönnen?

Den här rönnen är nog den grövsta och äldsta rönn jag någonsin sett och framförallt i Norrland. Och den lever fortfarande. Stenröset den står i skulle jag tro tillkom kanske redan under 1700-talet när svedjefinnarna som flyttade hit i slutet av 1600-talet bröt åkermark. Nu är marken min och ingen får röra den. Men jag ska städa upp takplåtarna och sätta upp en liten skylt snarast.

Två veckor i April: Från 64 cm snö till Asien och tillbaka till motorsågshaveri hemmavid.

Att vara hemma är alltid något speciellt.

Björkved och träfjärilen som gnager sönder asparna.

Nu går det helt plötsligt att röra sig i skogen men tyvärr innebär det också att saven har börjat stiga i björkarna så nu är det bråttom att fälla alla björkar som behövs till årets ved.
Egentligen vill jag avverka en yta nere vid sjön mellan tre sommarstugor och två elledningar. Men jag vill nog ha lite assistans med att få träden att ramla åt rätt håll. Det är ju så tråkigt när ledningarna blir skadade.
Annars är min strategi att fälla träden nära hus och ledningar innan dom blivit otympligt stora. Men just där nere finns det aspar med rötskador från något som troligen är träfjärilar som tar sig in underifrån och kryper upp en bit upp i stammen. Det brukar vara 3-6 tunnlarna i de jag sett och det sker redan när trädan är ganska klena.
Det jag tyckt är konstigt är att skogsfolket verkar ha missat denna effektiva skadegörare. Men den upptäcktes ganska sent och insektsfolket insåg inte att den var ganska vanlig förrän man började med nattfångst. Nu får den gärna gnaga på mina träd men det är inte så bra när träd som kan falla på sommarstugor blir angripna. Så dom försöker jag ta bort fast å andra sidan behöver träfjärilen just denna typ av solbelysta aspar. Men det kanske få bli en kompromiss där jag lämnar dom klenare och tar bort de äldsta. Och så kanske jag ska friställa några aspbestånd ute i skogen. Jag brukar umgås med tanken på att röja granar mycket hårt för att få fram intressanta biotoper. Granskog finns det ju så gott om ändå.
http://www.artfakta.se/artfaktablad/Lamellocossus_Terebra_101166.pdf

Mest inbrottsskydd och lite hylla.

Småskalig sopförbränning i sommarstugorna.

Av någon anledning saknar 5-10 sommarstugor häromkring sophämtning. Några enstaka tar med sig soporna hem och resten eldar upp dom. Eftersom det luktar illa så brukar vissa tända på när det är dags att åka hem på söndag eftermiddag.
Jag har även hört skryt om hur man lurat kommunen och sluppit sophämtningen. Kanske inte så mycket att vara stolt över egentligen.
Med den nya viktdebiteringen har väl fenomenet kommit närmare bebyggda trakter.

Lagat intaget för vatten.

Det gamla intaget från brunnen, från början byggt av brädor och gullfiber men senare förstärkt med cellplast mellan mark och hus. Brädorna var helt borta och gullfibern var starkt angripen av tidens och musens tand.
Jag grävde upp för hand ända ned till där slangen svängde av horisontellt. Den lösning jag valde blev både billig och bra och den enda kostnaden var rörisolering närmast PEM-slangen.
Trumman byggde jag av en lätt modifierad f.d. sommarstugeskorstenstäckning i lackad och galvad tjock plåt gjord av en granne som varit plåtslagare. De nya ägarna skulle slänga bort den så jag la den för några år sedan på mitt lager.

IT på landet.

En sak som jag tycker man ska tänka på när man jämför fast och "mobil" telefoni. Jag bor en bit ute i skogen och hade fast telefon förut med 0,05 Mbit/s Internet via telefonmodem. Åskan förstörde allt som hade anslutning till BÅDE el och telefon. Där uppstår potentialskillnaden eftersom ledningarna går olika vägar i landskapet.
Nästa nackdel var när det blev strömavbrott. Även med en telefon som drevs enbart med 48V från telestationen så dog den efter ca 15-30 minuter. Byns telestationen hade väl gamla batterier som man inte brydde sig om att byta ut.
När Net1 startade sa jag upp min fasta telefon och kör sedan dess bara Telia GSM (2G) och Net1 för Internet. Det nya med 2G är att man för ett antal år sedan mixtrade med antenner och kanaler på basstationernavilket slog väldigt hårt på landet. Förr var det rundstrålande antenner i toppen av masten som gav bra täckning på stora ytor. Det nya är att man riktar täckningen väldigt exakt mot vägar och samhällen. Det gör att man kan se en mast men ändå ha dålig inomhustäckning.
Nästa är att mobilerna har utvecklats i "fel" riktning vad det gäller täckning. Det beror på två saker. Det ena är strålningen mot kroppen som man har minskat. Antennerna sitter då så långt från huvudet man kan komma, baksida nederkant. Förr satt dom upptill. Nya smarta mobiler har mycket mindre plats för antenner inuti och dom har blivit sämre eller som iPhone 4 som han inte kan hålla i.
Så vi på landet kan inte välja mobiler efter vad stadsborna tycker. Radioprestanda testas aldrig men orkar man gräva på Internet så har dom samma problem inomhus i storstäderna i USA. Där finns en del skrivet. Just nu kör jag LG Nexus 4 som är mycket bättre än min förra Samsung Galaxy. Före det var det den utskällda LG Optimus 2X, men den hade fantastiska antenner tyckte jag.
Och åter till ämnet. Under stormen Dagmar hade jag beredskap och behövde ha Internet och telefon. GSM la av efter ca 12 timmar då batterierna tog slut på samtliga basstationer i området. Mobilbasar har inte dieslar om det inte är stora samhällen. Myndighetssystemet Rakel har dieslar på samtliga basar. Men Net1 har oftast buggt sina basar på samma stationer som det finns radio och tv på. Där finns alltid elverk.
Så under avbrottet som varade i 48 timmar här körde jag elverk och telefoni via egen ip-telefoni över Net1. Men det var en lite kuslig känsla när mobilen blev helt död.
Och bor man riktigt illa så får man sätta upp en antenn utanpå huset men tänk på att antennkabel dämpar väldigt mycket. Det är lätt att slarva bort hela fördelen med den stora antennen ute med lite för lång kabel. En antenn på nocken kanske med en GSM-låda som omvandlar till vanlig trådtelefon alldeles intill. Lite batteribackup på den.
Man bör även ha koll på 4G-utbyggnaden. På många platser på landet byts gamla GSM-basar ut mot kombinerade 4G och GSM. I dessa fall torde 4G gå på 800 MHz-bandet som har en hyfsad vågutbredning, rent av bättre än GSM. Man bör även tänka på att ha dubbla antenner även om man sätter upp utomhusantenn för att kunna dra fördel av MiMo-tekniken som använder en enkel men svårförståelig teknik för att öka räckvidd och prestanda.

Jag tycker inte att man ska göra sig själv till offer för att man bor på landet. Vi är starka och klarar oss själva. Och jag brukar tänka att stadsbornas sug efter trådlöst kan vi utnyttja för det läcker alltid ut på landet oavsett om det är tv, radio eller Internet.