Stormen Ivar.

Så här såg stora vägen ut på luciamorgonen förmodligen efter att någon motorsågsförsedd pendlare kämpat med brötarna en bra stund. När trafikverket fortfarande inte på lördagsmorgonen fått bort träden eller ens lagt ut en varning på Internet gick jag dit med motorsågen och breddade tunneln med några meter.

Elen var borta i fem dagar och jag körde elverket och lagade mat på kökspannan. UPS:en jag kopplat till laddkretsens cirkulationspump gjorde stor nytta. När strömmen bröts på kvällen hade jag just lagt in ved och med UPS behövde jag inte gå ut i stormen för att starta elverket. Cirkulationspumpen gick hela tiden tills elden brunnit ut.

Mobiltelefonerna brukar lägga av efter en 6 timmar kanske. Då är batterierna slut i basstationerna och dom stängs av. Mitt ena Internet via 4G går samma väg.

Det enda som funkade under strömavbrottet var Net1 som jag tar in från stora staden med en yagi-antenn.

  

Jag har inga träd inpå huset och har egentligen inga granmonokulturer på min mark så jag klarade mig ganska bra. Några tiotal träd som ramlat ute i skogen det var allt. En av grannarna klarade sig mindre bra:

Milkostnad för en vardagscykel.

Nu 2013 har den gått cirka 1200 mil och fungerar hyfsat fortfarande. Bromsbeläggen har nästan gjort hål i fälgsidorna bak så fälgbromsarna bak har jag tagit bort.

DBS Cybertrack
Nexus 7-v, 16" C-C, ny 1998-07-29 för 4300kr

• Kan man använda en dylik skruttcykel till hård vardagscykling?
• Vad kostar den i drift?
• Vilka delar går sönder först?

Modellen är lite udda med Shimano Nexus 7-växlad navväxel. Ramen är byggd med mtb-proportioner. Tyvärr är cykeln lite tung. Det är ramen och bakhjulet som väger mest.
Komponenterna ligger någonstans omkring det jag kallar anständighetsgränsen. Pedalerna höll inte länge och cantilverbromsarna kändes omoderna. Handtagen är hårda och obekväma och blir hala om det kommer svett eller regn på händerna.
Originaldäcken har diamantmönster på mitten med nabbar på sidorna. Det fungerar bra för cykling på asfalt- och grusväg. Blir det mjukt sjunker däcket ner och greppar ganska bra.
Tabell över kostnader.
15 mil
Dags att köpa en cykeldator. Det blev en Sigma BC400, enklaste modellen för 149kr. Ett par v-bromsar följde med av bara farten. Dom passade inte så bra på min cykel så det tog en stund att få till det. Efter det bytet så vägrar jag att cykla med cantileverbromsar.
30 mil
Tydligen tål inte lågprisfälgarna v-bromsar eller så är det helt fel bromsbelägg. När man bromsat hårt en stund börjar det låta som om bromsklossen var full med grus. Tittar man på fälgen syns det en massa små aluminiumpärlor. Fälgen verkar alltså smälta på ytan!
42 mil
Jag glömde cykeldatorn ute i regnet någon timme och sedan var den full med vatten. Efter urtorkning fungerade den igen. Det sitter en packning i batteriluckan och datorn har inga knappar. Nu har jag tappat packningen men den verkade ju ändå inte hjälpa.
Dags att spänna ekrarna lite också.
54 mil
Hjulen har fått en översyn. V-bromsarna måste justeras. Det fastnar fortfarande aluminiumbitar i bromsklossarna när man bromsat hårt utför nå´n lång backe. Det låter hemskt när man bromsar. Jag måste börja leta efter andra klossar som är gjorda för aluminiumfälgar. Kedjan smörjer jag för andra gången med en bekväm sprayolja som innehåller teflon.
70 mil
Nu låter kedjan väl torr igen och frambromsen låter illa när man bromsar. Nexusväxlarna fungerar över förväntan. Vid ett tillfälle har jag märkt ett omotiverat trampmotstånd. Det var mitt på en lång och plan raksträcka. Ettan är inte heller särskilt effektiv. Man försöker köra på ttrean och tvåan så länge det bara går. Man känner tydligt att effektförlusten ökar markant på de lägsta växlarna.
96 mil
Kedjan har blivit så lång att den slamrar i kedjeskyddet mest hela tiden. Det är kanske dags att byta. Jag har ingen bra koll på hur länge en så´n här 1/2x1/8" kedja håller. Dom smala som sitter på mtb brukar jag byta efter kanske 100 mil. V-bromsen fram låter fortfarande illa. Bak fungerar den numera hyfsat oavsett hur hårt och länge man bromsar.
120 mil
Växeln knastrar någon gång då och då strax efter man växlat ner i en uppförsbacke. Jag har nyligen justerat växelvajern men den kanske börjar gå trögt. Bromsbackarna slits i en rasande takt. Det kostar att ha prestanda i vardagen.
148 mil
Fälgarna har blivit skeva igen. Jag är ju van med riktiga grejor och kraschar gärna hårt mot trottoarkanterna utan tanke på att det är olämpligt. Bromsarna behöver också justeras igen. Nu har jag monterat Pro-Max TX-22 V-broms (170kr) med vanliga justerskruvar bak. Klossarna på dom gamla "noname"-bromsarna var helt slut. Jag passade på att byta till dubbade vinterdäck, Nokian Hakkapeliitta W106 (340kr). Dom är ganska smala, 47-559 eller 26x175/1.9. Så jag bytte slangarna också. Då upptäckte jag att framhjulslagren var alldeles för hårt åtdragna och kändes som om kulorna var fyrkantiga. Så är det med lågprisgrejor. Ekrarna krävde åtdragning och justering både fram och bak. Samtidigt kände jag lite på Nexusnavet och konstaterade att rullmoståndet är ganska högt. Ibland när man cyklar känns det ibland som om bromsarna ligger på. Men vad gör väl det? Man får ju bara mer träning för insatt tid.
170 mil
Cykeln har gått bra en tid men nu har ena pedalen rasat totalt. Den svarta plastpedalen utan fabrikantsbeteckning låter som en stenkross och är rätt så glapp i lagret.
171 mil
Det blev alltså bara 23 vintermil men bromsklossarna bak hann ta slut. Det kan bli en stor post i milkostnaden.
Nya mtb-pedaler i alu från Biltema. 70 kronor paret låter hyfsat men jag är lite skeptisk till kvalitén. Kanske behöver kedjan bytas tänker jag igen, det var ju faktiskt 75 mil sedan förra gången jag tänkte på det. Jag sätter på originaldäcken och monterar samtidigt Zefal plastskärmar av den enklaste sorten som bara sitter fast i en punkt.
Inför den svettiga sommaren sätter jag på ett flaskställ för 1,5 liters pet-flaskor. Krångligt att använda under färd men ovärderligt på långa heldagsutflykter som jag använder den här cykeln till.
190 mil
Skärmarna åker av, nu är det vår. Ny kedja för 61 kr. Bromsklossarna bak hänger med ett tag till - Milkostnaden blir för hög annars. En punktering bak lagad.
200 mil
Ny punktering bak att laga.
210 mil
Pedalerna har inte samma grepp längre. Pedallagren går fortfarande lite trögt. Jag trodde det var ett inkörningsproblem men 40 mil borde räcka i så fall.
230 mil
Ny bromsar bak igen. Samma Promax v-broms TX-22 som förut men nu står det Crescent på dem. Dock samma pris 169 kr. Dom gamla får flytta fram eftersom noname-bromsarna har klossar som inte funkar på aluminiumfälgar. 80 mil blev det alltså. Om jag hittar nya klossar kan det stanna på 1 kr/mil. Fast det är ju driftskostnaden bara för bakbromsen!
235 mil
Cykeldatorn har försvunnit så jag köpte en Cateye Astrale med kadensgivare för 390 kr. Just pedalvarvtalet som jag gärna vill ha med gör utbudet lite begränsat. Det jag fick avstå var en möjlighet att programmera milställningen efter en omstart eller när den är ny. Jag får skriva den gamla mätarställningen med tusch på styret för att komma ihåg, +235.
Sedan tycker jag att cykeln går lättare på alla växlar. Kan bero på starkare ben eller att nexus-växeln går lättare efter några hundra mils inkörning, eller båda.
265 mil
Jag har ledsnat på de hårda och obekväma handtagen så jag spanar efter nya som ska vara sköna och billiga.
310 mil (99-06-30)
Inga nya handtag och ingenting annat nytt heller så milkostnaden sjunker.
312 mil
Nu åker Biltemapedalerna av. Lagren som aldrig gått speciellt lätt är nu glappa också. Jag dissekerade en och hittade ett koniskt lager i något som liknade en plastbussning. Jag grävde fram mina 10 år gamla XT-pedaler istället.
En pyspunka bak lagades i samma andetag.
324 mil
Nu är det snart ettårsjubileum och milkostnaden sjunker. Bakfälgen är kraftigt sliten av bromsklossarna och behöver kanske bytas framöver.
335 mil
Märkligt att dom gamla pedalerna känns så bra efter 10 år. Jag monterade slangarna med bilventiler eftersom jag inte vill ha cyklar med annat än presta- eller schraderventiler. Jag kollade däcken lite extra och dom verkar oförskämt fräscha. Jag sänkte även sadeln en knapp centimeter, mest för att prova hur höjdskillnaden känns.
363 mil
Nu är det mycket hög tid för service. Vevlagret och framhjulslagret glappar. Minst en eker är krokig efter att någon släpat omkring med cykeln när den var låst med blocklåset.
På en långtur började det helt plötsligt kännas som om transmissionen gick tungt. Jag justerade lite på växellägena och sedan kändes det som vanligt. Kanske är det viktigt att växeljusteringen är korrekt.
Jag monterade även nya pedaler. Shimano PD-M323 som är en kombipedal med SPD på ena sidan och vanlig mtb-pedal på andra sidan.
Riktade skeva fram- och bakhjul. Sänkte styret och funderade på om en ny rak styrstam ska införskaffas för att få ner styret till ett skönare läge. Originalet är på citybikevis lite uppåtvinklad.
Kedjan ser gräslig ut så jag köper nog en ny. Möjligen börjar dreven bli lite slitna. Eftersom jag nästan aldrig använder 7:an så kanske man ska försöka få tag i drev som ger lite lägre utväxling.
Lagerjustering får vänta lite på grund av tidsbrist.
370 mil
Ny kedja, KMC i rostskyddat utförande enligt förpackningen. Dreven ser fortfarande hyfsade ut efter två kedjor.
385 mil
Nu är styrlagret slut och jag börjar tröttna på den här cykeln.
390 mil
Nytt Shimano STX styrlager och den är med i spelet igen. Det gamla var liksom räfflat i nedre lagerbanan.
435 mil
Nu rullar det på igen utan problem. Växlarna känns inte riktigt bra och jag funderar på om det kan vara vajern som håller på att gå av.
449 mil
Nu är det mars och cykeln ska börja användas efter vinteruppehållet.
455 mil
Cykeldatorn är stulen och jag har köpt en Sigma BC300 som är billig och bra. Växelnavet känns lite klonkigt och slitet. Men det kan vara inbillning.
467 mil
De nästan utslitna originaldäcken får nu ersätta dubbdäcken. Jag misstänker att dom när som helst kollapsar. Kanske händer det samtidigt som bakfälgen faller sönder. Bromsklossarna har gröpt ur rejäla diken.
482 mil
Vevlagret är glappt och knastrar i branta uppförsbackar. Jag vågar knappt öppna det eftersom jag fruktar det värsta.
510 mil
Nu rullar den på övertid mest för att jag vill ha ner milkostnaden innan jag skrotar den.
570 mil
Jämför jag med den nya Bianchin med Nexus 7-växlat nav så märker man verkligen skillnaden. Slitaget har gjort att den växlar dåligt och att det går lite småtungt hela tiden.
Driftskostnader:
Totalkostnaden per månad kryper ner mot 300kr. Ganska billigt jämfört med en bil. Däremot blir jämförelsen lite sämre när man räknar per mil. Vill man ha en någorlunda bra cykel drar milkostnaden gärna iväg eftersom man inte hinner med så många mil jämfört med en bil.

mån	mil	inköp/åtgärd	sum	ack	/mil	cykel/mil	sum/mil	/mån
	0	ny cykel				4300
	15	cykeldator Sigma BC400	149	149
	15	v-bromsar "noname"	450	599	40
	100	framlyse Cateye halogen	179	778
	100	baklyse Cateye diod	99	877
	100	Ni-MH batterier t. lyse	217	1094	11	43	54
	148	v-broms Promax TX-22 bak	169	1263
	148	dubbdäck Nokian W106	680	1943
	148	innerslangar	60	2003	14
9	171	pedaler Biltema	70	2073
9	171	flaskställ för 1,5lit PET	50	2123	12	25	38	714
	190	kedja Crescent/KMC	61	2184	12
	230	v-broms Promax fram	169	2353
	235	cykeldator Cateye Astrale	390	2743	12	19	30
13	370	kedja KMC	72	2815	9	12	21
13	390	Styrlager Shimano STX	200	3015
20	455	cykeldator Sigma BC300	130	3145
28	590				5,40	7,30	12,70	266

Hans Wikberg 1998-2000

Miljöanpassat traktorn.

För att minska risken för bakterietillväxt har jag bytt ut tankarna på närmare 200 liter mot en liten 20 liters med anslutning i botten. Jag har en förhoppning är att kondensen ska minska och att vattnet hamnar i vattenavskiljarna istället där man lätt man kan tappa ut det.

Den här stocken får ligga kvar i skogen.

Jag har ingen aning om vad den här svampen heter och kommer nog inte att ta reda på det heller men den ska få leva vidare ett tag till. Kanske lämnar jag någon till björkstock intill så den kanske kan föröka sig.

UV-rör till Radonett radonavskiljare.

Jag har köpt något eller några rör på samma ställe som jag köpte min Radonett. Jag minns att det var väldigt dyrt, hundratals kronor och att jag funderat på att hitta alternativa leverantörer. Och till slut kom jag på att det var akvarie-shopar man skulle leta efter.
Jag har en Radonett A1UV och röret är ett Philips med beteckningen TUV 8W G8 T5.
Det är ett UV-C rör vilket betyder att det är den farligaste sortens UV med våglängd 100-280nm.
Wikipedia om UV

Jag beställde 5 st rör idag från Bioaquatek i England.
http://www.bioaquatek.com/sv/uv-tubes-bulbs/375-philips-8-watt-g8-t5-ultraviolet-tube-bulb.html
Dom kostade £6,99/st + frakt £8,49 vilket blir ca 440kr.
Det får man nog knappt två rör för hos Radonett-återförsäljaren.
Visst hittade jag flera andra som sålde rören billigare särskilt i USA men de jag såg skickade inte utanför landet. På ebay fanns det också ett antal säljare men det var lite samma där. Tiden rann iväg och jag valde denna shop. Med mera tid och om man nöjer sig med någon kinesisk noname-leverantör borde priset betydligt lägre än vad jag betalade.

Mitt gamla rör.

Äntligen en ny motorsåg.

Det blev ett impulsköp på väg hem från jobbet. Jag visste vad jag ville ha så det handlade mer om att slanta upp pengarna bara. Jag hade redan en Stihl MS 201 som jag är väldigt nöjd med. Liten och lätt och förvånansvärt kraftfull. Men min lite större Husqvarna 345 är 12 år och väldigt sliten. Den är ju dessutom ganska plastig så den åldras inte riktigt med behag. Jag hade fällt ett stort antal grövre björkar och behövde kapa upp dom i vedlängder ute i skogen med Husqvarnan som dessutom saknade fungerande svärd efter ett haveri.
Det blev en till Stihl en MS 261 C-Q som betyder att den har broms i gasreglagespärren. När man släpper gasreglaget stannar kedjan inom en sekund, mjukt och fint. Svärdet är 15 tum och den känns väldigt trevlig efter en dag i skogen. Motorn på 50 kubik och 2,8 kW är rapp och stark. När man byter mellan 201:an och den nya så märker man att det är betydligt större risk för kast med en stark såg med stor rörlig massa. Den lilla känns som en liten leksak man har full koll på. Den stora kräver ett stadigt handlag och full koncentration. Då passar det bra att byta mellan och köra 201:an när det ska kvistas och få en liten vilopaus.

Lite på gränsen för den lilla motorsågen.

Min lilla Stihl MS-201 gör sig nog bäst i lite klenare bestånd.
På hemvägen såg jag min lilla björktickeodling. Jag är rädd om mina döda björkar och har därför ganska gott om den fina svampen.

Äldsta rönnen?

Den här rönnen är nog den grövsta och äldsta rönn jag någonsin sett och framförallt i Norrland. Och den lever fortfarande. Stenröset den står i skulle jag tro tillkom kanske redan under 1700-talet när svedjefinnarna som flyttade hit i slutet av 1600-talet bröt åkermark. Nu är marken min och ingen får röra den. Men jag ska städa upp takplåtarna och sätta upp en liten skylt snarast.

Två veckor i April: Från 64 cm snö till Asien och tillbaka till motorsågshaveri hemmavid.

Att vara hemma är alltid något speciellt.

Björkved och träfjärilen som gnager sönder asparna.

Nu går det helt plötsligt att röra sig i skogen men tyvärr innebär det också att saven har börjat stiga i björkarna så nu är det bråttom att fälla alla björkar som behövs till årets ved.
Egentligen vill jag avverka en yta nere vid sjön mellan tre sommarstugor och två elledningar. Men jag vill nog ha lite assistans med att få träden att ramla åt rätt håll. Det är ju så tråkigt när ledningarna blir skadade.
Annars är min strategi att fälla träden nära hus och ledningar innan dom blivit otympligt stora. Men just där nere finns det aspar med rötskador från något som troligen är träfjärilar som tar sig in underifrån och kryper upp en bit upp i stammen. Det brukar vara 3-6 tunnlarna i de jag sett och det sker redan när trädan är ganska klena.
Det jag tyckt är konstigt är att skogsfolket verkar ha missat denna effektiva skadegörare. Men den upptäcktes ganska sent och insektsfolket insåg inte att den var ganska vanlig förrän man började med nattfångst. Nu får den gärna gnaga på mina träd men det är inte så bra när träd som kan falla på sommarstugor blir angripna. Så dom försöker jag ta bort fast å andra sidan behöver träfjärilen just denna typ av solbelysta aspar. Men det kanske få bli en kompromiss där jag lämnar dom klenare och tar bort de äldsta. Och så kanske jag ska friställa några aspbestånd ute i skogen. Jag brukar umgås med tanken på att röja granar mycket hårt för att få fram intressanta biotoper. Granskog finns det ju så gott om ändå.
http://www.artfakta.se/artfaktablad/Lamellocossus_Terebra_101166.pdf

Mest inbrottsskydd och lite hylla.

Småskalig sopförbränning i sommarstugorna.

Av någon anledning saknar 5-10 sommarstugor häromkring sophämtning. Några enstaka tar med sig soporna hem och resten eldar upp dom. Eftersom det luktar illa så brukar vissa tända på när det är dags att åka hem på söndag eftermiddag.
Jag har även hört skryt om hur man lurat kommunen och sluppit sophämtningen. Kanske inte så mycket att vara stolt över egentligen.
Med den nya viktdebiteringen har väl fenomenet kommit närmare bebyggda trakter.

Lagat intaget för vatten.

Det gamla intaget från brunnen, från början byggt av brädor och gullfiber men senare förstärkt med cellplast mellan mark och hus. Brädorna var helt borta och gullfibern var starkt angripen av tidens och musens tand.
Jag grävde upp för hand ända ned till där slangen svängde av horisontellt. Den lösning jag valde blev både billig och bra och den enda kostnaden var rörisolering närmast PEM-slangen.
Trumman byggde jag av en lätt modifierad f.d. sommarstugeskorstenstäckning i lackad och galvad tjock plåt gjord av en granne som varit plåtslagare. De nya ägarna skulle slänga bort den så jag la den för några år sedan på mitt lager.

IT på landet.

En sak som jag tycker man ska tänka på när man jämför fast och "mobil" telefoni. Jag bor en bit ute i skogen och hade fast telefon förut med 0,05 Mbit/s Internet via telefonmodem. Åskan förstörde allt som hade anslutning till BÅDE el och telefon. Där uppstår potentialskillnaden eftersom ledningarna går olika vägar i landskapet.
Nästa nackdel var när det blev strömavbrott. Även med en telefon som drevs enbart med 48V från telestationen så dog den efter ca 15-30 minuter. Byns telestationen hade väl gamla batterier som man inte brydde sig om att byta ut.
När Net1 startade sa jag upp min fasta telefon och kör sedan dess bara Telia GSM (2G) och Net1 för Internet. Det nya med 2G är att man för ett antal år sedan mixtrade med antenner och kanaler på basstationernavilket slog väldigt hårt på landet. Förr var det rundstrålande antenner i toppen av masten som gav bra täckning på stora ytor. Det nya är att man riktar täckningen väldigt exakt mot vägar och samhällen. Det gör att man kan se en mast men ändå ha dålig inomhustäckning.
Nästa är att mobilerna har utvecklats i "fel" riktning vad det gäller täckning. Det beror på två saker. Det ena är strålningen mot kroppen som man har minskat. Antennerna sitter då så långt från huvudet man kan komma, baksida nederkant. Förr satt dom upptill. Nya smarta mobiler har mycket mindre plats för antenner inuti och dom har blivit sämre eller som iPhone 4 som han inte kan hålla i.
Så vi på landet kan inte välja mobiler efter vad stadsborna tycker. Radioprestanda testas aldrig men orkar man gräva på Internet så har dom samma problem inomhus i storstäderna i USA. Där finns en del skrivet. Just nu kör jag LG Nexus 4 som är mycket bättre än min förra Samsung Galaxy. Före det var det den utskällda LG Optimus 2X, men den hade fantastiska antenner tyckte jag.
Och åter till ämnet. Under stormen Dagmar hade jag beredskap och behövde ha Internet och telefon. GSM la av efter ca 12 timmar då batterierna tog slut på samtliga basstationer i området. Mobilbasar har inte dieslar om det inte är stora samhällen. Myndighetssystemet Rakel har dieslar på samtliga basar. Men Net1 har oftast buggt sina basar på samma stationer som det finns radio och tv på. Där finns alltid elverk.
Så under avbrottet som varade i 48 timmar här körde jag elverk och telefoni via egen ip-telefoni över Net1. Men det var en lite kuslig känsla när mobilen blev helt död.
Och bor man riktigt illa så får man sätta upp en antenn utanpå huset men tänk på att antennkabel dämpar väldigt mycket. Det är lätt att slarva bort hela fördelen med den stora antennen ute med lite för lång kabel. En antenn på nocken kanske med en GSM-låda som omvandlar till vanlig trådtelefon alldeles intill. Lite batteribackup på den.
Man bör även ha koll på 4G-utbyggnaden. På många platser på landet byts gamla GSM-basar ut mot kombinerade 4G och GSM. I dessa fall torde 4G gå på 800 MHz-bandet som har en hyfsad vågutbredning, rent av bättre än GSM. Man bör även tänka på att ha dubbla antenner även om man sätter upp utomhusantenn för att kunna dra fördel av MiMo-tekniken som använder en enkel men svårförståelig teknik för att öka räckvidd och prestanda.

Jag tycker inte att man ska göra sig själv till offer för att man bor på landet. Vi är starka och klarar oss själva. Och jag brukar tänka att stadsbornas sug efter trådlöst kan vi utnyttja för det läcker alltid ut på landet oavsett om det är tv, radio eller Internet.

Påsk och hög tid att komma igång med veden.

Vedsäsongen har dragit igång och jag började med att gräva fram höstens avverkade björkar. Och efter halva påskhelgen är högen borta och i förrådet blev det kanske drygt 10 kubikmeter prima björkved. Tyvärr är det fortfarnade väldigt mycket snö här så det är besvärligt att komma ut i skogen och hämta mer råvara.Därför har jag börjat att röja intill de vägar som är plogade.

Vinterröjning med machete och snöskor.

Mitt favoritredskap i alla kategorier är Fiskars machete. Jag har haft tre stycken genom åren och har den nästan alltid med ute i skogen. Den är väldigt effektiv och behaglig att arbeta med. Den väger lite och den är skön att hålla i. Den senaste X3-modellen med gummerat grepp är det riktigt bra grepp i och jag har aldrig tappad den.
Särskilt på vintern på snöskor är jag ute mycket och röjer i ungskogen samtidigt som jag går omkring och njuter av naturen.

Jag gnetar på och ser skillnaden år från år. Jag brukar mest göra brunnsröjningar kring björkar som börjat växa ifrån klenare stammar. Eftersom jag röjer i midjehöjd blir det ofta lite liv kvar med blad och småkvistar i äthöjd för älgarna. Det som faller ned blir populär vinterföda för harar och rådjur.

Fler rönnar och färre granar i mitt skogsbruk.

2013-års skogsbruk har rivstartat med att röja fram rönnar som ska få växa fritt och förhoppningsvis bli till glädje för både människor och fåglar. Kanske kan man få fram någon rönnstock också men jag har läst att om det blir för många på en yta kan snabbt sjukdomar spridas.

Raketspis

En dag sommaren 2012 byggde jag min första rocket stove. Isoleringen är aska och den fungerade hyfsat. Man märkte direkt att den är snål med veden och jag kunde koka korvarna med bara några kvistar .